stjärnornas natt

Åh. Jag vet att jag tjatar. Men alltså jag älskar verkligen att sjunga. 
Det är tur att det är så roligt, för det är så himla mycket att göra just nu.
Lika bra att vänja sig, om mitt liv kommer kretsa kring musik (vilket jag tror och hoppas) så kommer det vara perioder som är riktigt kämpiga tidsmässigt, och andra perioder som är lite för lugna.
Men... Jag älskar det här livet, det passar mig att varje dag inte ser exakt likadan ut och att det är så pass individuellt och självständigt, men att man samtidigt aldrig arbetar ensam som sångare.
Jag mår bra, mitt i all sökningsstress, så är jag glad och taggad för att få fortsätta med det som jag tycker om så himla mycket!

Igår sjöng jag med mina tanter. Den här gången var jag själv eftersom att Anna sjöng på en konsert och det gick oväntat bra. Det är verkligen ett härligt gäng och jag går alltid därifrån med mer energi än jag hade när jag kom dit. Även om de kan beklaga sig över hur höga toner och svårt det är så klarar de alltid allt i slutändan, och de låter faktiskt riktigt bra! Igår hade vi fin kontakt och när vi skulle avsluta så berömde de mig för att jag är pedagogisk och förklarar musikaliska saker bra. Det gjorde verkligen min dag, och det är sånt som är det bästa med att hålla på med musik. När de går från kören så känner de sig gladare, och det gör mig glad.

Idag har jag repat med den duktiga pianisten Johan Fröst inför en konsert nästa vecka. Jag ska sjunga sången Nuit d'etoile av Debussy. Det en fransk sång och titeln betyder Stjärnornas natt. Fin va? :)

Godnatt

"jag vet att hon är söt, men det måste bli du och jag"

Oj, det är mycket som hänt sedan sist, har inte haft många minuter över till att skriva om allt, men nu kör vi:

Förra helgen var fullspäckad och härlig:
Vi hade tre föreställningar med vårat operaprojekt, jag spelade en festande och rökande häxa med elaka planer. Allt gick som smort! Jag hade en redig massa med ångest eftersom jag varit sjuk, var borta en hel vecka och missade verkligen många rep, men allt löste sig. På genrepet satt allt, och alla tre föreställningarna spikade vi. Så nöjd!
Vi hade också den årliga så kallade kamratfesten då förra årets elever kommer tillbaka och äter tre rätters-middag, festar och har roligt. Lotta sov i mitt rum, och det var himla mysigt. Festen var hur rolig som helst, det kan ju inte bli så mycket annat med alla fina kompisar som jag har.

Direkt efter helgen så var det dags för nästa utmaning. Torbjörn Lilleqvist kom och hade masterclass i tre dagar. Jag var ganska pirrig inför detta, mycket på grund av att jag inte var säker på hur förberedd jag verkligen var efter att jag varit sjuk. Men även detta gick riktigt bra! Det är en inspirerande och fantastisk liten man, som verkligen har förmågan att med små medel ta allas röster och egenskaper till en högre nivå. Jag lärde mig jättemycket, och fick mycket pepp! Fick jobba med mitt scenspråk mycket, hur jag ska använda mina händer och min kropp för att få ut så mycket som möjligt av en sång - sjukt bra tips gav han och jag försökte verkligen suga åt mig av allt.

De senaste dagarna har varit lite av återhämtningsdagar. Inte särskilt mycket har hänt, utom det vanliga här på Uttern och i skolan, vilket var välbehövligt för ett tag.
Imorgon börjar en helt vanlig vecka, och det känns skönt. Det var evigheter sedan vi hade en vecka som följde det ordinarie schemat, så ska bli rätt gött.

Det är tio dagar kvar till min första sökning... Fullt ös, medvetslös...
Längtar tills det kör igång, för nu är jag verkligen inne på finliret på hela min sökningsrepertoar. Känns skönt att vara väl förberedd, men vill egentligen bara åka och få det gjort vid det här laget :)

Nu ska jag fortsätta min kväll med att lyssna på fin musik och läsa lite. hejs!

fina glimtar från det gångna året

´

Det händer att jag glömmer hur bra jag har det och hur bra jag har haft det.

Börjar friskna till nu, men har känt mig riktigt deppig då jag varit sjuk.

Överanalyserat allt och tänkt tillbaka på saker som gjort mig ledsen.

De första månaderna av 2012 var jobbiga.

Året började inte direkt bra, och jag hade svårt att se saker från den ljusa sidan.

Men jag lärde mig verkligen en sak under året.

Och det var att även fast det känns som att det aldrig kommer bli bra, och det bara gör ont ont ont i en hela tiden, så blir det bra, så slutar det göra så ont.

I alla fall blir det okej, i alla fall blir det bättre.

Det hände så mycket bra saker under året.

Har gjort ett litet urval i bilder som alla får mig att minnas fina dagar.

För övrigt så längtar jag efter: trygghet att veta vad man ska göra nästa år (dvs sökningarna är över...) , grillat kött, sena varma nätter, utomhusfester, pussar, barfotafötter, solbränna, utgång-i-storstads-pirr, gapskratt, spontanitet, bara ben, pudelmys, snabbsnabb galopp, lediga dagar, fikasugna slottsbesökare, iskallt vatten, varma klippor, bikinibränna,  bondbränna, solkräm, nyklippt gräs, småtjocka ponnysar, svett, vakna utomhus, tälta, fågelsång.... 

Skulle kunna fortsätta en evighet men alltså ååååh vad

 JAG LÄNGTAR EFTER DEN HÄR SOMMAREN.

Ska verkligen ta vara på varje minut av den.

Nu ska jag sova och drömma om listan här ovan... Godnatt.

Och tänk på det här: